Något av det bästa som 2000-talets första årtionde producerade var The Magic Numbers. Deras melodiösa pop med sångharmonier och små vackra duetter mellan vokalisterna Romeo och Angela gör mig alltid glad och får mig att lyssna till lite extra. Ofta är melodierna betydligt mer finurliga än vad första intrycket får en att tro. Det gör att låtarna håller länge och ibland upptäcker jag att en låt eller två som jag först nästan avfärdat som en bagatell växer sig starkare och starkare för att bli den bästa låten på skivan.
Jag såg dem på Arvikafestivalen för några år sedan och det var väldigt trevligt. De såg ut som små mysiga troll och spelade magisk pop på festivalen som marknadsför sig med att den ligger mitt i skogen. Det kändes helt rätt.
//T
202bralatar.wordpress.com 